Med en essä i en, två, tre, fyra delar utreder bloggen Surreal Documents förhållandet mellan Georges Bataille (1897-1962) och gåvoteoretikern Marcel Mauss (1872-1950).
Del tre och fyra berättar om Acéphale-sällskapets uppgång och fall. (Marcel Mauss uttryckte 1938 stark skepsis inför det intresse för ritualer som odlades i kretsarna kring Georges Bataille.)
Boken Encyclopaedia Acephalica (html, pdf), som till stilen påminner om en utskriven blogg, samlar texter av denna grupps medlemmar.
Efter kriget lämnade Bataille de kollektiva sammanhanget, och skrev vidare på sin stora studie av den generella ekonomin. Excerpter finns upplagda på ett par andra texter från den tiden i engelsk översättning. I fragmentarisk form experimenterar Bataille med att formulera sina tankar utifrån begreppspar som servil kontra suverän eller “the summit” kontra “the decline”, ytterst i termer av det omöjliga. Ett exempel:
The summit responds to excess, to the exuberance of forces. It takes tragic intensity to its limit. It relates to measureless expenditures of energy, to the violation of the integrity of beings. It is therefore closer to evil than to good.
Decline – responding to moments of exhaustion, of fatigue – grants all value to concerns for preserving and enriching the being. Rules of morality result from decline.
(…)
XI. Like Kafka’s Castle, in the end, the summit is nothing but the inaccessible. It slips away from us, at least insofar as we don’t stop being human, speaking. Besides, we cannot oppose the summit to the decline like evil to good. The summit is not “what one must reach”, decline not “what one must abolish”. Just as the summit is, in the end, nothing but the inaccessible, decline is from the very beginning inevitable.
3 kommentarer ↓
Är det bara jag som får en känsla av att detta är intellektuell fåfänga? Det vilar något groteskt över dessa citat.
Jag tänker dock på konst inom hans ramar för summa och uteslutande. Å naturligtvis är det så att den som uttrycker tonen som inte summerar samtiden utan talar den röst som untesluts ur “riktningen” gör konst – de andra gestalar bara olika former av “what one must abolish” – the inaccessible.
Men ja vet inte…
Något groteskt finns där helt klart, Bataille intresserade sig för sådant. Sen har jag svårt att avgöra hur väl dessa lösryckta fragment (ur redan fragmentariska texter) funkar i en bloggpost.
Fåfänga vet jag inte. Till skillnad från andra “franska filosofer” hade Bataille ingen uppburen akademikerkarriär, utan försörjde sig som bibliotekarie.
Jag är inte helt med på vad du menar med “summa och uteslutande”, Elin.
“The summit” är väl snarare att översätta till topp, höjdpunkt, peak – vilket han försöker beskriva som en gränserfarenhet mot det omöjliga. Men fortfarande som det som någonstans driver “nedgången”, “serviliteten” och det “möjliga” vetande som fixerar stabila “ting”. De bägge är omöjliga att separera.
Rasmus – ah, jag fatta fel. Summit. Okej! Hmm, jag måste läsa mer text av hon för att förstå vad han menar. Det är ganska intressant men ändå, så jävla hypotetiskt på något sätt. Jag tror inte det vinner några poäng någonstans utan en heltsild av killens tänkande. Hans ‘system’ så att säga.
Vore kul att prata med dig om det här med sexism och censur och reklam som är på tapeten här hemma just nu. Jag vet inte riktigt. Det är något obehagligt över hela tilltaget, tror jag?
Kommentera