Robotflugor

“Drones“, alltså alltså obemannade flygfarkoster, utvecklas i allt mindre varianter. Sannolikt kommer detta framtvinga ganska kraftiga omvärderingar av vad som uppfattas som en privat sfär, om det fortfarande går att tala om en sådan. The Economist skrev nyligen om detta.

Tyska företaget Microdrones saluför – under parollen “your eye in the sky” – halvsmå flygfarkoster som utrustas med videokameror och kan röra sig likt en minihelikopter i upp till tjugo minuter. Tidigare i år använde brittiska polisen några Microdrones för att övervaka en musikfestival, och lyckades med dess hjälp sätta dit folk för hantering av olagliga droger.

Utvecklingen går mot drones av insektsstorlek – övervakningskameror maskerade till trollsländor sägs vara på gång. En grupp forskare vid Harvard utvecklar “flugrobotar” för militära övervakningssyften. Tre centimeters vingspann, 60 milligram tung. Vad som återstår är en energikälla, för hittills har robotflugorna bara flugit med kabel.

Fjärrstyrda flugstora övervakningsfarkoster som kan uppsöka mål utomhus såväl som inomhus. The Economist skriver att medelstora flygrobotar sannolikt snart kommer att regleras tydligare av särskilda lagar, inte minst då de kan hota den bemannad flygtrafiken. Men “vad gäller de allra minsta, är anden redan ute ur flaskan. När maskiner är så små att de knappt kan synas, kommer det bli extremt svårt att reglera dess bruk”.

Här finns en outtömlig källa för den paranoides tankebanor, ett nytt arbetsredskap för paparazzis – samt en intrikat etisk problematik. Ta till exempel följande utmärkta citat från Oscar Swartz:

Det är dags att befria luften! Precis som var och en kan koppla upp sig på nätet och bli en sändare av information bör var och en kunna pumpa information ut i luften

Bör var och en också kunna pumpa robotflugor ut i luften? Om inte, vilka bör få göra det? Hur långt kan parollen “Befria luften!” drivas?

Veckans nummer av The Economist innehåller en intressant insändare av en Thomas Friese i Wien. “Dear Sir”, inleder han (förstås),

I read your briefing on unmanned aerial vehicles at about the same time I was finishing Ernst Jünger‘s novel, “The Glass Bees“. It is remarkable that Jünger predicted current developments back in 1957. The UAVs he described were to be used in unmanned rescues, surveying, monitoring and various secret military applications. Even more interesting is his speculation avout the future of the technology and its potential abuses.
He predicted tiny flying apparatuses that would be able to relieve the symptoms of allergy sufferers by picking the pollen out of the air. And, in a quantum leap beyond the current technology, envisioned squadrons of “unnatural insects” interacting and working as intelligent composite organisms, which is to say, as social insects do in nature.