Om sisådär fyra år ämnar jag alltså lägga fram en doktorsavhandling i historia, om musiklivets villkor i reproducerbarhetens tidsålder (för att uttrycka saken väldigt svepande). Avklarade just ett par dagars konferens i Lund med mina doktorandkollegor. Själv presenterade jag delar av min forskning kring hur synen på “mekanisk musik” har skiftat och institutionaliserats. Fick mängder av värdefull respons på aspekter som borde slipas (samt en stark, kittlande känsla av att Bruno Latour närmar sig mig likt en ångvält).
I morgon bär det av till nästa forskarkonferens, i Hultsfred(!), där jag ska presentera samma text för en annan skara, samt ta del av andras forskning kring musik och samhälle. Stannar sedan kvar på festivalen i ett dygn eftersom det ändå inte kostar mig något extra; ser fram emot att få frågan om i vilken egenskap jag har backstagepass, så att jag kan svara “som historiker”.
Om någon eller några Copyriot-läsare vill läsa och ge respons på samma papper, och därigenom göra denna konferensintensiva vecka ännu mer givande för mig, blir jag förstås jättetacksam. Här finns texten, för den som vill läsa:
“Mechanical music” as a threat against public performance [PDF, 19 sidor]
Några nyckelord: Högtalare, ljudfilm, DJ:ing, diskotek, synthesizers, fonogramekonomi, “live”, facklig strategi, upphovsrätt, “närstående rättigheter”, Musikerförbundet, American Federation of Musicians, SAMI, “creative industries”, praxis & poiesis…
Observera att det rör sig om ett konferenspapper, alltså ett work in progress utformad för att locka till kommentarer snarare än för publicering. Att språket råkar vara engelska är mest en slump (min kommande avhandling blir på svenska), men underlättar ett och annat – ordet “performance” är notoriskt svåröversatt. Ni som läst vårt senaste föredrag, med just ordet “PERFORMANCE” som rubrik kommer att känna igen en del teman, även om formen förstås skiljer sig.
Ser hemskt mycket fram emot kommentarer!
12 kommentarer ↓
Intressant. Var tvungen att läsa hela texten även om jag gick fort fram i scrollandet.
Det som fick mig att gå igång var den tydliga kopplingen till arbetsvillkor, fackföreningar osv. Jag brukar ha svårt för historia, men här ser jag en högst aktuell samtidskoppling som prejar ned den nuvarande retoriken i diket, och stödjer hypotesen om den historiska parentesen.
Dock fattar jag inte riktigt två kopplingar. Dels går det snabbt från det symboliska och det reala hos Kittler till “politisk ekonomi”. Här hade jag behövt lite mera förklaring för att hitta kopplingen. (kan iofs vara jag som läst K för slarvigt på senaste tiden). Sen var det poiesis/praxis hos Aristotoles. Jag tänker då “ja, men mera”. Eftersom det är ett “brott” så vill jag veta mera, på vilket sätt osv. Man kan ju kanske argumentera för att det symboliska har inträtt i poiesis… eller nej… eller är noter en inspelning av musik i huvudet på kompositören (Aufschreibsystem) varpå en fiol är som ett chip i en CD-spelare? (givetvis inte, men kanske skulle man kunna problematisera det historiska faktum att noter kom före digital inspelning).
Gällande Latour. Med ANT skulle du kunna dels tänka bort specifika egenskaper hos mänsklig agens och level out the terrain. Sen lämpar sig hans nätverksmodeller bra för att skriva innovationers utsträckta trådar. På min inst. är många av oss Latourianer, så då skulle det vara kul om du ambulerade till GBG nån gång med din forskning!
Skicka gärna ett ex om sisådär 4 år
Nu har jag inte läst din artikel, men jag blev intresserad av en annan sak. Varför planerar du att skriva din avhandling på svenska? Det känns som en sorglig begränsning av den potentiella effekt som din avhandling skulle kunna ha.
Om man jämför med mitt eget område (datalogi) så är det i det närmaste otänkbart att skriva en avhandling på svenska. Förutom att den inte skulle ha någon större effekt på området på svenska, så är det ett rent praktiskt problem. Opponenten samt ofta någon i betygskommitén kommer antagligen inte från Sverige och alltså kan inte svenska.
Kollade igenom texten snabbt. Tänkte bara på att du citerar Yngve Åkerberg och att han säger “I am crass enough” Heter verkligen krass- crass på engelska? Lycka till idag älskling!! *tummar hållna*
Hej,
har inte hunnit läsa, skall göra det. Ville bara påpeka att det pågår en hel del diskussion om Latour nu – i Axess nya nummer talas det om postmodernismen, i vilken man felaktigt placerar Latour. Har försökt folk att förstå skillnaden – se denna debatt. (Varning för ignoranta inlägg..)
Christopher: Tack för kommentaren! Well, Kittler har ju egentligen en rätt marginell roll i just detta sammanhang, han nämns bara i en fotnot. Fast du kanske menar mer allmänt att det medieteoretiska introt har svag koppling till huvuddelen av texten som handlar om kulturell politisk ekonomi? Jovisst är det väl så. Känner dock inte att den överlänkningen är något jag behöver lägga krutet på just nu. Det är delvis medvetet som texten både börjar och slutar på rätt yvigt sätt – hoppades att det skulle stimulera fram fler kommentarer, och det gjorde det ju kanske.
Rasmus: Min fixering vid K kommer från att jag hade en uppgift på en doktorandkurs för en vecka sen som handlade om hans teoretiska projekt. I övrigt tycker jag att din historieskrivning är progressiv och avlivar myter, precis som historia ska göra (jfr. “sexualitetens historia, band 1 och avlivandet av förtrycksmyten). Det svåra, tycker jag, är att växla mellan just historia och samtidens förgivettaganden, men så är jag själv ingen god historiker.
Ser fram emot att läsa mer.
Mikael: Angående språk så är det förstås sant att en avhandling på svenska begränsar sin potentiella effekt dramatiskt. Å andra sidan – och här skiljer sig förstås humaniora från datavetenskap, rent empiriskt – kan översättning vara onödigt våldsamt mot källmaterialet, som i mitt fall är nästan helt på svenska.
Känns som en OK lösning är att skriva avhandlingen på svenska, men sammanfatta resultaten i en eller flera engelskspråkiga artiklar, samtidigt som jag ju kontinuerligt för ut vissa sidor av mina forskningsresultat i engelskspråkiga föreläsningar.
Nu har jag inte läst din artikel, men jag blev intresserad av en annan sak. Varför planerar du att skriva din avhandling på svenska? Det känns som en sorglig begränsning av den potentiella effekt som din avhandling skulle kunna ha.
Om man jämför med mitt eget område (datalogi) så är det i det närmaste otänkbart att skriva en avhandling på svenska. Förutom att den inte skulle ha någon större effekt på området på svenska, så är det ett rent praktiskt problem. Opponenten samt ofta någon i betygskommitén kommer antagligen inte från Sverige och alltså kan inte svenska.
[...] är datavetare och industridoktorand i Hultsfred. Hade förmånen att träffa och prata med honom på konferens i veckan. Både han och jag intervjuades samtidigt av P3 om framtidens musikekonomi. Våra svar på [...]
[...] i den andra, är något svårbegripligare. Här anas en dynamik som kanske ytterligare kan belysa musikekonomin i ett historiskt perspektiv. Vad är inspelad musik? En symbolisk utgift, vars karaktär av (improduktiv) utgift dock tenderar [...]
[...] noterad musik, men särskilt sedan ljudinspelningsteknikerna för ett sekel sedan möjliggjorde en fonogramekonomi, har musikutövandet svävat mellan praxis och poiesis. Samtidigt som musik (för yrkesmusiker [...]
[...] en stor uppsättning företag och till en liten klick massmedialt framgångsrika artister. Jag skrev en engelskspråkig text om allt detta i våras till ett par forskarkonferenser. Texten finns fortfarande tillgänglig som PDF (även om den nu [...]
Kommentera