Mitt namn figurerade visst idag på maktens anslagstavla, i ett lätt förbryllande sammanhang.
Det är statsvetaren Ulf Bjereld som går in för att falsifiera begreppet “Hizbollahvänstern”, medelst typiskt sifferfixerad göteborgsk samhällsvetenskap.
Många procentsiffror, som Bjereld på desto märkligare sätt försöker att koppla till förra sommarens Hizbollah-kontrovers:
Under Libanonkriget i somras anklagades vänstern i Sverige för att stödja den terroranklagade islamiströrelsen Hizbollah samtidigt som man hårt kritiserade Israel. Men den senaste SOM-mätningen visar att denna “Hizbollah-vänster” inte existerar – i själva verket kommer flest positiva röster om Hizbollah från folkpartister.
I debattartikelns brödtext skriver Ulf Bjereld:
I den svenska Libanondebatten anklagades vänstern för att inte bara vara kritisk till Israels krigföring utan för att också stödja den terroranklagade organisationen Hizbollah. Såväl ungliberalen Fredrik Malm som förre Arbetarenjournalisten Rasmus Fleischer använde uttrycket “Hizbollah-vänstern” i syfte att ge en bild av att vänstern inte nöjde sig med att kritisera Israels agerande i kriget utan också stödde Hizbollah.
Vänta lite nu. Vad är “vänstern”? Inte vet jag. Att fälla svepande påståenden över “vänstern” (eller för den delen “högern”) är inget jag brukar syssla med, och debatten i fråga handlade minst av allt om att dra hela det politiska vänsterfältet över en kam. (Vad Fredrik Malm sade minns jag inte och det får stå för honom.)
Däremot var det nog jag som myntade begreppet “Hizbollah-vänstern”, i en artikel som två gånger underströk att det inte handlade om att tillskriva “vänstern” en åsikt. Begreppet syftade ytterst tydligt på en liten men högljudd tendens av vissa opinionsbildare på vänsterkanten, som börja klä sig i Hizbollah-kläder och applådera åt såväl raketangrepp mot civila som åt öppet rasistiska slagord. Det bidrog till att utlösa en kort polemik, som om inte annat klargjorde hur många inom den så kallade “vänstern” som instämde i att Hizbollah-hyllarna hade gått över en gräns.
Uppriktigt talat förstår jag inte varför Ulf Bjereld försöker hävda att hans siffror “visar att denna ‘Hizbollah-vänster’ inte existerar”, när de i själva verket visar att sympatisörer till vänsterpartiet i allmänhet avskyr Hizbollah i minst lika stor omfattning som andra partiers sympatisörer. Samt att den svenska allmänheten – föga förvånande – har överlag lågt förtroende för alla inblandade parter i Mellanösternkonflikten, oavsett vänster/höger-sympatier. En rimligare slutsats vore väl att Hizbollah-vänstern existerar, men den har inget stöd hos en bredare vänsteropinion.
Ulf Bjerelds siffror handlar helt enkelt om något annat än vad min lilla kritik handlade om. Man får väl bara inse att man tigger om bli missförstådd om man tar de där orden “vänster” och “höger” i sin mun, åtminstone om man försöker använda dem om annat än partipolitik. Kanske ska sluta med det.
8 kommentarer ↓
håller med helt och hållet.
skrev lite om det hela tidigare idag.
http://gokenjonte.blogspot.com/2007/05/kristna-vnstern-gr-bort-sig-igen.html
Att koppla ihop “Hizb Allah-vänstern” med just Vänsterpartiet är… ironiskt. De är de som hårdast svek motståndet under brinnande krig.
Här är en kritik mot Ulf Bjerelds undersökning (och DN:s rubriksättning), förra gången det begav sig: Svenskar gillar Israel mer än PLO.
DN Debatt prenumererar tydligen på Bjerelds “attitydundersökingar” om Israel.
För den göteborska traditionen så “falsifieras” något om det inte visar statistiska samband. Alltså är det beroende av kvantitet, och om jag minns ditt inlägg i debatten så handlade det väl om ett fåtal tokar i Malmö som knappast skulle kunna mätas?
Hursomhelst. Man ska väl inte sluta säga höger och vänster. Tvärtom är det sådana begrepp som behöver prefix och suffix för att funka över huvudtaget. Jag använder i mitt vardagliga språkbruk “tokvänster”, “brunhöger”, osv, för annars säger man inget alls.
För att vara så sifferfixerad verkar Bjereld vara en dyslektiker när det gäller statistik.
De “folkpartister” som uttalat sig positivt om Hezbollah är i denna undersökning högt räknat 3000 (antalet tillfrågade) x 0,05 (folkpartiets andel) x 0,05 (Hezbolla) personer, dvs 7-8 tillfrågade personer. Vilket ställs mot ungefär lika många vp- och mp-sympatisörer.
Skillnaden (t.ex. fp-vp) handlar alltså om 3-4 tillfrågade personer, vilket förstås inte alls har något som helst statistiskt värde.
Men detta bygger han sin artikel (och rubriken) på. Ett sådant kardinalfel visar på grav inkompetens. Är han professor?!?
Det är ett kardinalfel, och jag ska inte rida ut till Bjerelds försvar, men tänkvärt är alltid att rubriken inte sätts av artikelförfattaren och att en stor del av helhetsintrycket av artikeln kommer från rubriken, åtminstone för mig.
Problemet med mellanöstern är att alla sidor är moraliskt förkastliga. Israel ockuperar mer och mer palestinsk mark, fängslar och dödar minderåriga, diskriminerar icke-judar i Israel och så vidare. Men (om vi ska hålla oss till Israel-Palestina) Hamas och Fatah attackerar civila, skjuter raketer mer eller mindre regelbundet, har osmakliga ideologier, osv.
Så oavsett vilken sida man än sympatiserar med står man i någon mån bakom grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
Däremot tror jag inte att Rasmus ska vara förvånad över att hans artikel tas upp: jämför man “vänstern” med nazister och talar om “Hizbollah-vänster” så är det klart som fan att folk blir förbannade. (Precis som om någon skulle kalla dina åsikter för “arabdödar-höger”, eller vad nu motsvarigheten är. Och, ptja, nazister brukar gilla såväl militär makt som dödande av araber, så att använda samma naziststämpel på de som stödde Israels attack på Libanon är kanske lika befogat som att skriva sånt som “Vänsteraktivister och nazister tycks alltså slåss om Hizbollahs gunst”?)
Däremot tycker jag du begår samma tankefel som du beskyller vänstern för: varför är det inte möjligt att stöda Hizbollahs motstånd mot Israels invasion, men i övrigt ta avstånd från deras politiska program? Är det inte vad många som stödde Hizbollah under den aktuella perioden sade sig stå för? Är det inte samma tvångstanke om en rak linje att det skulle vara omöjligt att ha en sån åsikt?
Johan Paulsson: jag orkar inte räkna på statistisk signifikans, men 3000 svarande är mer än det brukar vara i den här sortens undersökningar.
Vet inte alla att Bjereld är en helt med palestinierna solidarisk israelhatare?
Hur denna person som så många gånger öppet tagit ställning i mellanösternkonlikten, kan anlitas som “expert” är bara begripligt om man förstår hur groteskt israelhatande kultur -och medieetablissemanget i Sverige faktiskt är.
Kommentera