Piratbyråns valborgsperformance, med kommuniké och rituellt bokbål, har medialiserats & reflekterats. Vi lapar ivrigt i oss några avtryck.
Nyheten på Piratbyrån fick de mest skiftande kommentarer. Från de som fann dödförklarandet av hela fildelningsdebatten som “genialiskt och väldigt befriande” och instämde i att det intressanta är hur kopieringen kan berika våra liv, inte om den är rätt eller fel. Till den kommentator som fann bokbålet “avskyvärt” eftersom “INGA böcker ska brännas någonsin” – undrar om denne övervägt räddningsaktioner för de ton av makulerade bokupplagor som varje år går till förstörelse utan att ens bevärdigas rituellt avsked…
Frågan om Piratbyråns roll kom att formuleras på intressanta sätt. T.ex. skrev en besviken Black_Demon:
Jag har tidigare stått bakom er och dessutom stött er ideologi på detta forumet. Nu har jag tappat lusten att stödja er ideologi. Dessutom verkar ni själva ha svikit er egen ideologi.
Varpå t.ex. blenda svarade:
Jag har alltid sett Piratbyrån som ett diskussionsforum snarare än ett försök att skapa en homogen piratideologi.
Black_Demon fortsatte diskutera och kom efter ett tag fram till att han tappat intresset för Piratbyrån och avsåg emigrera till Piratpartiets forum – finfint med olika diskussionsforum som tilltalar olika deltagare. Känns Piratbyrån som alltför oberäknerligt gasformad kanske det är bättre att söka sig till en formell sammanslutning med programförklaring.
En användare vid namn JeppeOfSweden skrev:
Ni har sjunkit i respekt hos mej, innan så kände jag verkligen att ni hade rätt och fildelning av upphovrättsskyddat material borde vara tillåtet.
Men förstå hur många som känner sej svikna av er och det viktigaste enligt mig är att göra det lagligt att fildela upphovsrätt skyddat material. Vad i helvete ni sysslar med vet jag inte?
Ni gräver er egen grav helt enkelt.
På vilket kerignell replikerade:
Du ligger ju redan i en massgrav. Du är fast i ett språkbruk och en diskussion som leder ingenstans. Ditt språk är helt låst. Vi går upp ur skyttegravarna o tar tåget mot rivieran, det är vår!
“Lagligt att fildela upphovsrättskyddat material” (sic!)
marcink:
det som brändes var en debatt som inte kan annat än att gå i cirklar. Det intressanta är inte om det är lagligt eller inte att dela filer, det intressanta är i klart högre grad hur man delar information, med vem man gör det och vad som kommer ut ur själva utbytet.
Och monki utvecklade:
Ritualen var ett sätt att symboliskt bekräfta den riktning som Piratbyrån redan rört sig i en längre tid. Vi har aldrig varit intresserade av att diskutera för eller emot fildelning utan hur fildelningen kan användas till att skapa intressantare relationer till kultur, information och människor.
Att fildelning skulle bli lagligt har Piratbyrån aldrig kämpat för då det inte ses som en viktig förutsättning för fildelningens existens. Däremot diskuterar vi vad olika antipirat-åtgärder får för inverkan på kopiering och cirkulering.
Det finns jättemånga intressanta saker att göra med digital kopiering. Genom att diskutera fildelningens rätt och fel som isolerat fenomen som kommer man dock aldrig att upptäcka dem.
Precis som eskimåerna med snö har vi 42 ord för kopiering.
Vackert! blenda igen:
Ljud, rörliga bilder, litteratur och andra former av informations sprids över en mängd olika datalänkar. Som jag ser det är frågan om fildelningsnätverken sammanlänkad med många andra stora frågor. Det handlar om hur vi människor kommunicerar och hur man kan styra/avreglera alla dessa enorma flöden av information vi genererar.
Rickard Falkvinge excellerade än en gång i genren “naturvetarmetaforer”:
Att vara för eller emot fildelning nu, 2007, är lika meningsfullt som att vara för eller emot kolföreningar.
Element från Stockholms sydöstra förorter, tillhörande diverse affärsskolor och piratbiografer har reagerat starkt mot att firandet hölls på ett sydvästligt berg med Mälarutsikt. Nu har de grävt upp stridsyxan i frågan om vilket som är Stockholms högsta punkt: Högdalstoppen och Vårbergstoppen.
Stockhholmsspecialisten Martin Stugart har dock enhälligt avvisats som skiljedomare, eftersom han inte tycks anse att berg byggda av sopor i “riktiga” berg. Dock vidhåller enstaka gröna linjen-element att deras berg är finare, eftersom soporna i det fallet kommer från gamla Klarakvarteren. Höjddebatten är hur som helst tänkt att begravas nästa vecka.
Ingen får missa att läsa Piratbions officiella motattack, betitlad “Piratbyråns valborgsfirande – teknikfientlighet och faktafel“!
14 kommentarer ↓
bara ett klagomål – ni borde ha kreddat konstutställningen (och konstnären) som headerbilden (på http://www.piratbyran.org/valborg/) togs ifrån ;)
Konstnären heter Maja Droetto, och utställningen heter Contagion och visas på Weld i Stockholm (http://www.weld.se).
De har säkerligen inget emot att bilden används, men de vill nog gärna att folk som gillar den får infon så de kan komma och titta på riktigt (inträdet är gratis!).
Utställningen stänger på söndag kväll.
Annars vill jag bara gratulera till en, vad det verkar, roligare Valborg än min!
/grumpa
det som svider mest är att du geografiskt placerar piratbion bland de sydöstra förorterna trots att vi haft hela två arrangemang på röda linjen sydväst och ingen på gröna linjen sydöst!
jag förnekar för övrigt min uppväxt i farsta nuförtiden sedan jag bosatt mig i de sydvästra förorterna..
stockholms högsta punkt är otvivelaktigen hägerstensåsen.
Love and war!
grumpa: Mycket bra utställning! Vi var där och tog bilden på lördagen och missade därför framträdandet. Men den rekommenderas!
Nu är jag inte den som är den. Men fram till singstar-tävlingen på Piratbio-festen så kommer jag driva tesen att tidigare kommentarer på denna blogg och piratbyråns forum har rätt.
Högdalstoppen med sin höjd på 102 meter över havet är stockholms högsta punkt. Vikingaberget — det berg som Piratbyrån lyckats förväxla med vårbergstoppen — är dock stockholms högsta naturliga punkt.
Men som rsms antagligen är medveten om är jag inte den som intresserar mig för naturligt eller icke naturligt när det kommer till stadsbilden.
monki: kul att du gillade den. jag är inte direkt inblandad, men en mig närastående är det i allra högsta grad ;)
Många har nog sett Piratbyrån som en folkrörelse och folkbildande ogranisation samt motvikt till antipiratbyrån. När de nu tidigare ön förr framstår som en elitisk flummig pseudointellektuell navelskådande grupp för inbördes beundran (förkortas EFluPseuNaGIB) är det klart att folk som sett sig som piratbyråister och hängt på forumet känner sig besvikna, tanken är kanske att piratpartiet får ta hand om folkrörelsen, den offentliga debatten och det praktiska? Jag förstår vad som menas med att “dödförklara debatten” men som alla vet kan man inte välja debatten själv. Om man nu blir inbjuden till debatt och ämnet laglighet kommer upp ska man således köra över sin motståndare för att dödförklara debatten, vilket ingen hittills gjort. Man har ifrån Piratbyråns sida missat flera chanser, senast ställde en upp i Bert och lyckades tyvärr inte försvara Pirate bays verksamhet speciellt bra emot ett gäng raljerande puckon. Jag skulle gärna vilja höra vad Piratbyrån planerar härnäst, man har redan missat chansen med piratkassan (forumtrådar var det inte för få utav) och att komma med nån kulturpolitisk lösning när bredbandskatt diskuterades. Den tekniska biten sköter andra så frågan är vad Piratbyrån ska finnas till för, och för vem?
Deras funktion hittills har väl varit att driva den politiska och filosofiska debatten i “rätt” riktning… och det verkar de fortsätta med. Till de som kritiserar dem för att “man kan inte bara avsluta debatten när man själv vill” så skulle jag vilja förklara de komplicerade nivåerna av semantik i naturligt språk men det tar för lång tid. Kortfattat kan jag väl säga att dödförklarandet av debatten i sig är ett inlägg i debatten för att driva den i önskad riktning. Det kommer krävas mycket underbyggande retorik och argumentation men nog har det potential att lyckas. Naturligt språk har länge varit låst i en binär föreställning om att satser är sanna eller falska men det finns mycket viktigare sematiska egenskaper än sanningsvärdet.
Tycker Piratbyrån är på rätt spår. Problemet med ett allt friare informationsflöde är att det cirkulerar så mycket undermålig kultur. Det bränns alldeles för få böcker. Vi borde allihopa hjälpas åt att stämma i bäcken. Och att bränna sina egna böcker stärker givetvis trovärdigheten.
Böcker har ju den fina egenskapen att de lämpar sig för bål (hur kul hade det varit om PB samlats för att radera filer?). En av många faktorer som gör boken till vår främsta kommunikationsform tillsammans med järnvägen, vinylskivan och faxen.
Jag förstår inte vad som är så svårt. Är det Piratbyråns retorik och sceneri som stör?
Jag vill njuta av mångfaldens potens. Inte av retoriska vinster i Bert Karlssons debattsoffa. När jag läser Dawwes inlägg får jag en känsla av att man skall tvingas till att vara duktiga på fotboll när man egentligen bara vill knulla med fotbollspelare.
Vad Piratbyråns funktion bör vara är väl inte så himla intressant. Kanske skall de bara ängna sig åt att hoppa över små eldar till dunka-dunka-musik. De verkar ju uppenbarligen tycka att det är kul. Medan vissa förklarar Piratbyrån som död kan jag bara tänka på magnus ugglas skiva: “Varför ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt”…
Uppfattar det hela som svår ironi. Piratbyrån verkar ha svårt att ta steget fullt ut och behålla någon typ av allvar. Visst, humor kan vara viktigt men manifestationer av denna typ tycks skapa en ohälsosam förvirring av vad som är allvar och vad som inte är allvar. Klart att man som utomstående betraktare inte klarar av att hänga med i vändningarna. Texten i kommuniken är väl kraftfull nog att stå för sig själv. Varför man väljer att gestalta och kommunicera fram den inlindat i detta postmoderna virrvarr? Kanske en rädsla för att etablera sig på allvar?
Ap: Om du känner så, tror jag det är din uppgift att, i stället för att stå som “utomstående betraktare”, rensa undan den ohälsosamma förvirringen och klargöra vad som är allvar. Du väljer själv hur. Vad sägs?
Inga texter står för sig själv. Huruvida de läses som tal på en demonstration, publiceras på DN Debatt, eldas upp på ett berg eller postas i en blogg, ger olika kontext. Ibland kan förvirring vara bra att avklara på ett tidigare stadium, för att slippa låta den gro sig större till ett senare stadium.
I det här fallet kanske vi inte såg det som allra viktigast att alla måste “hänga med i vändningarna” alldeles omedelbart. Resten av 2007 kommer för Piratbyrån att vara fyllt av sådant som föredrag, nyhetskommentarsskrivande, konferenser, utställningar, massmediaframträdanden etc, där erfarenheter kan omsättas på andra sätt. Performances är ett sätt att jobba. (Och det är roligt.)
Vad är en folkrörelse egentligen? Om det handlar om att dela ut flygblad och sätta upp affischer på stan så tror jag nog att Piratpartiet är lämpligare än Piratbyrån för att samordna sådan aktivitet. När det gäller demonstrationer på stan så tycker jag personligen inte att det ger så himla mycket. Eller är det något annat som åsyftas?
Ap: Face it, your politics are boring as fuck. När det gäller valborgsritualen så vill jag bara påpeka att lek är något som ska tas på största allvar! All work and no play makes Jack a dull boy.
Och »hur kul hade det varit om PB samlats för att radera filer«?
Om man iscensatte/dokumenterade det på rätt sätt borde det kunna bli hur festligt som helst. Typ file-wipa och stampa på hårddiskar. Kanske något att spinna vidare på? Flyktighetens estetik kan vara ett spännande område att utforska. »Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras« FFS! Och låt det fortsätta så, for make great surprisement of mankind.
För mig som följt Copyriot sedan starten år 2004 kom dödförklaringen av fildelningsdebatten inte som någon överraskning. Men det räcker ju inte med bara Copyriot för att sprida och fördjupa förståelsen för de fenomen som relaterar till fildelning och kulturutbyte. Det finns mycket intressant litteratur som relaterar till detta, kanske borde man starta en tråd på Piratbyrån med litteraturtips. Böcker kan ju gå in lite mer på djupet än vad man kan på ett enskilt bloginlägg.
[...] Hur som helst bekräftas här, tycker jag, vikten av att dödförklara fildelningsdebatten. [...]
[...] Vattenringar kring Vårbergstoppen [...]
Kommentera