Jack Valenti: Ett liv i kamp mot bandmaskarna

Eftersom detta inte är Lawrence Lessigs blogg, slipper ni bli nedskvätta av kollegiala tårar bara för att Jack Valenti slutligen har kolat vippen i ett slaganfall.
Däremot kostar vi gärna på oss några citat och en stunds förundran över mannen som under flera decennier förkroppsligade en slags mediehistorisk blodpropp, vars skugga faller från nittonhundratalets mitt och långt in på internet.

Holywoods lobby tycks alltid ha stått närmare demokrater än republikaner, och det var från demokratiska kretsar som Jack Valenti hämtades. Under 1960-talet jobbade han i Vita huset som nära rådgivare till president Lyndon Johnson, innan han 1966 sade upp sig för att leda Motion Picture Association of America – där han kom att bossa i hela 38 år. (Han ersattes av Dan Glickman, som tidigare varit jordbruksminister under Clinton, nu kanske mera känd i samband med påtryckningar mot Sveriges rättsväsen.)
Jack Valenti hann leda MPAA i strid först mot videobandspelaren, sedan mot internet och universaldatorn. Ändå(?) räknas han, inte utan orsak, som Washingtons kanske mest effektiva lobbyist genom tiderna.

April 1982, för nästan exakt 25 år sedan, höll amerikanska kongressen en hearing om “Home recording of copyrighted works“. Från detta tillfälle härstammar det allra mest fantastiska av alla Jack Valenti-citat:

I say to you that the VCR is to the American film producer and the American public as the Boston strangler is to the woman home alone.

Videobandspelaren likställd med en ökänd seriemördare; Hollowood jämförd med en värnlös kvinna. Vilken genuskodning! Påminner om en figur som är urtypisk för allehanda nationalistiska rörelsers retorik; i offerpositionen har dock det kvinnligt kodade fosterlandet utbytts mot en värnlös kulturindustri. Förövaren tar inte längre formen av en invasion utifrån, utan består här i japansk hemelektronik som redan lyckats infiltrera sig in i miljontals amerikanska hem.

Mr. VALENTI: I am merely coming to start off by talking about the American film and television industry, not as an economic enterprise, but as a great national asset to this country, to the U.S. Treasury and the strength of the American dollar. /…/
But now we are facing a very new and a very troubling assault on our fiscal security, on our very economic life and we are facing it from a thing called the video cassette recorder and its necessary companion called the blank tape. And it is like a great tidal wave just off the shore. This video cassette recorder and the blank tape threaten profoundly the life-sustaining protection, I guess you would call it, on which copyright owners depend, on which film people depend, on which television people depend and it is called copyright. /…/

Now, again, citing the fact that 100 percent of these machines are made in Japan and 85 percent of all of the blank tapes are made in Japan, and I say that, Mr. Chairman, because I. have to keep coming back to this trade asset because if the Congress doesn’t act, then what we are going to be doing is exporting our jobs out of this country to another country, beyond the real of our own shore.

(Jämför gärna med det samtida svenska dokumentet “Upprop mot hemkopiering” och diskussionen som ledde fram till den så kallade kassettersättningen.)

Senare under 1982 bjöd även senaten in till hearing om videobandspelar-hotet. Jack Valenti utvecklade sitt metaforspråk ytterligare, nu i en mer gastroskopisk riktning.

When there are 20,30,40 million of these VCRs in the land,we will be invaded by millions of ‘tapeworms,’ eating away at the very heart and essence of the most precious asset the copyright owner has, his copyright.

Vi känner alla till historien om hur hemmavideo bara några år senare hade blivit en vital intäktskälla för Hollywood. Jack Valenti såg dock inga skäl att tänka om; i stället återanvändes ungefär samma retorik i MPAA:s kamp mot andra nya medier.

Januari, år 2000. Nu var det inte längre bandspelare, utan algoritmer som stod i skottgluggen. Sju största filmbolagen väckte gemensamt åtal mot sajter som spred DeCSS, ett litet datorprogram utvecklat av en sjuttonårig norrman, som kunde kringgå krypteringen på DVD-skivor, och alltså möjliggöra oauktoriserad kopiering.

“This is a case of theft,” said Jack Valenti, president of the association. “The posting of the de-encryption formula is no different from making and then distributing unauthorized keys to a department store.” /…/
“If you can’t protect that which you own, then you don’t own anything,” MPAA’s Valenti said.

Ungefär där, precis vid millenieskiftet, kan vi nog säga att upphovsrätten definitivt gick in i en ny era. Från att reglera verkliga fall av piratkopiering, till att reglera potentiell piratkopiering, förbjuda tekniker som enskilda personer kan använda för oauktoriserat kopierande. Jack Valenti och MPAA hade utan framgång försökt vrida rättsskipningen i sådan riktning när de tjugo år tidigare stred mot videobandspelaren. Nu fick de något större framgång, åtminstone på pappret. Utan överdrift kan sägas att nästa stora dragkamp lär bli The Pirate Bay-fallet; även det handlar ju om att kriminalisera en möjlighet till kopiering, snarare än att beivra konkreta upphovsrättsöverträdelser.

Kring år 2000 gick alltså upphovsrätten definitivt in i en ny era, anförd av Jack Valenti. När kriget mot terrorn rullade igång året efter, missade han förstås inte chansen att utnyttja situationen och systematiskt etablera en parallell i form av “kriget mot piratkopieringen”. Jack Valenti hävdade en direkt länk mellan filmkopiering och terrorism.

Amerikas kronjuveler – dess intellektuella egendom – håller på att plundras.

Så inleddes ett vittnesmål [pdf] i mars 2003, där Jack Valenti gick vidare med att tala om hur kronjuvelerna stjäls av “stora, våldsamma och högst organiserade kriminella grupper”. Likställandet av kommersiell försäljning av kopierade produkter, och datoranvändares möjlighet att själva göra kopior, är en medveten strategi.

Ett uttalande från 2001 sammanfattar Jack Valentis syn på filmmediet i den digitala reproduktionsåldern; förvissningen om att långfilmsformatet representerar den mänskliga kulturhistoriens kulmen är nästan rörande:

So long as you provide customers with an epic viewing experience they cannot duplicate in their homes, so long as each new generation of filmmakers enlarges and beautifies the art of visual story-telling, then so long will we travel that sweet road that leads to success